Jag ville se din själ, vem ville inte det?
Jag ville bara väl men det var svårt att se
Jag ville inte be, jag ville ge dig allt
Men det blev ingenting
Bara blommor som vissnade så småningom
Och vykort från städer ingen har hört talas om

Jag reste överallt, en liten man som jag
Men världen är så stor
Vad var det nu du sa, att när man har det för bra
Då faller allt ihop och blir till bara damm
Ringen har jag kastat för länge sen
Men såren du gav mig, de bär jag med mig än

Och jag undrar om jag gjorde rätt
Med en kopp kaffe och en cigarett
Sitter jag här hela natten lång
På ett litet café med en patetisk sång
Till en syster som jag aldrig haft
Och jag har slösat all min kraft
På en hopplös kärlek i en hopplös tid
Men jag har lärt mig att kärleken inte är någonting att fästa sig vid