Jag ville se din själ, vem ville inte det?

Jag ville bara väl men det var svårt att se

Jag ville inte be, jag ville ge dig allt

Men det blev ingenting

Bara blommor som vissnade så småningom

Och vykort från städer ingen har hört talas om

Jag reste överallt, en liten man som jag

Men världen är så stor

Vad var det nu du sa, att när man har det för bra

Då faller allt ihop och blir till bara damm

Ringen har jag kastat för länge sen

Men såren du gav mig, de bär jag med mig än

Och jag undrar om jag gjorde rätt

Med en kopp kaffe och en cigarett

Sitter jag här hela natten lång

På ett litet café med en patetisk sång

Till en syster som jag aldrig haft

Och jag har slösat all min kraft

På en hopplös kärlek i en hopplös tid

Men jag har lärt mig att kärleken inte är någonting att fästa sig vid